She had the world

Hon var liten och rädd
nästan alltid, hela tiden.
Konstant.


Hon älskade bergochdalbanor
som om de förstod livets gång.

Ibland önskade hon att livet var mer likt sånt där
ni vet,, så fort det banade neråt i ilfart
så kunde man ju inget annat än att skratta.

Fast.. 
Så var det ju faktiskt ibland också.
Kind of.

Lalala!

Kommentera inlägget här:

Du heter
Kom ihåg mig?

E-post och sånt: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Skriv något dåå! :>

Trackback
RSS 2.0